För intelligent?

Kan man vara för intelligent? Och i så fall, för intelligent för vad?
För intelligent för grundskolan?
Gymnasiet?
Universitetet?
För intelligent för att får jobb?
För att få vänner?
För att må bra?
Eller rent av för intelligent för att vara lycklig?

De flesta skulle svara nej på alla frågorna. För hur skulle det kunna bli för mycket av något eftertraktat och bra som hög intelligens? Och hur skulle hög intelligens kunna innebära några nackdelar alls?

För 7 – 8 år sen hade jag svarat ja på alla frågor. Dels för att jag själv har snubblat över min intelligens så ofta, och dels för att jag sett många barn och ungdomar som fått stora svårigheter i skolan på grund av det. På grund av att de kunskapsmässigt ligger långt före jämnåriga och heller inte har socialt utbyte med jämnåriga.

Numera vet jag att hög intelligens, eller det som också kallas särbegåvning, inte behöver vara ett hinder. Okej, grundskolan och gymnasiet är trögrörliga institutioner men att det går att hitta stimulerande jobb, få nära vänner, må bra och känna lycka som högintelligent vet jag

Innehåll i vloggen För intelligent?
Den här vloggen vänder sig till dig som upplever att din höga intelligens mer är ett hinder än en möjlighet. Innehållet är inte direkt raketkirurgi, mest bara grundläggande kunskaper. Men med en twist. För det är viss skillnad i hur man fungerar som särbegåvad. Och den skillnaden måste du ta hänsyn till om du ska kunna må bra och skapa dig det liv du vill ha.

För att må bra är det viktigt att känna dig själv, förstå hur du som högintelligent fungerar, hitta gemenskap, meningsfullhet och leva efter dina värderingar. Det är också viktigt att förstå omgivningen du lever i.

De första inläggen jag gör kommer att handlar om vad särbegåvning är, definitioner, hur särbegåvade ofta funkar. Jag kommer att ge dig länkar till vetenskapliga artiklar, avhandlingar och böcker. Känner du igen dig i mycket, du behöver inte känna igen dig i allt – vi är förstås olika som individer, är du sannolikt särbegåvad.

Att känna sig så fel
För mig var det helt avgörande att förstå att jag är högintelligent. Och jo, det går att leva i många år utan att fatta det helt. Jag hann med drygt fyrtio. När resultatet från IQ-testet kom och jag såg att jag låg högre än 99 % av befolkningen fick jag en chock. En regelrätt chockreaktion, med gråtattacker, förnekande, bearbetning och sen efter en lång period, kunde jag acceptera det.

Visst hade jag sett tecken på att jag hade enklare än de flesta för att förstå och lära. Men de tecknen vägde lätt i förhållande till den känsla av att vara fel som jag burit med mig sen jag var liten. Kanske är det så för dig också? Att du mest av allt känner dig fel? Eller bara mycket annorlunda. Av någon anledning tittar du ju nu. Om någon tipsat dig eller om du letat dig hit själv.

Syftet med vloggen är att du ska få tillgång till kunskap, erfarenheter, metoder och verktyg du kan ha nytta av i ditt liv. Små, men kanske avgörande tips om hur ditt liv kan bli mer som du önskar dig.

Ta hand om dig – vi ses!
Vera

Facebookmail
Facebookyoutubeinstagram

Hjärnan behöver stimulans

Jag är sen flera år med i ett nätverk för föräldrar till särbegåvade barn och har genom nätverket fått ta del av andra familjers erfarenheter. Här är citat från vad några av de högintelligenta barnen sagt om hur det är att gå i skolan:

”Det är som att sitta och vänta på bussen hela dagen och den kommer aldrig.”

”Jag har läst och förstått stencilen fröken delar ut redan innan hon delat ut den till alla. Sedan måste jag sitta och vänta tills alla andra har förstått. Det kan ibland ta hela lektionen. Så jag jobbar aktivt i 30 s och sitter sedan uttråkad i 39 min och 30 s.”

”Alla år jag bara suttit och lyssnat på sådant jag redan kan. Tänk om jag hade fått lära mig något istället. Då hade jag kunnat mycket nu.”

Busshållsplats

Jag känner igen mig i det barnen uttrycker. För mig tog det många år innan jag förstod att min intelligens hade med saken att göra. Lång tid var jag bara övertygad om att det var något fundamentalt fel med mig. För jag förstod att de andra fungerade på annat sätt. Det kändes lite som att vara omgiven av sköldpaddor.

En sköldpadde

Lätta att tycka om men långsamma. Lite loja. Nöjde sig med de förklaringar de fick och verkade inte vilja veta mer. Som att de inte var särskilt nyfikna. Och jag förstod sällan vad som var svårt med det de sa var svårt. Men jag förstod däremot att de var som man skulle vara. De var sköldpaddor. Jag var mer en kacklande ankunge.

Hur kan vi fungera så olika?
Hur kan det som är lagom arbetstakt för många bli en enda lång väntan för andra? Det korta svaret är att det beror på våra hjärnor. Beroende på hur våra hjärnor är funtade behöver vi olika snabb och olika mycket information.

För att vi ska förstå vad det är som händer och sker omkring oss, krävs att hjärnan får information från omgivningen. Den behöver också få information om vad som pågår i olika delar av vår kropp. Insamlandet av information sker med hjälp av de olika sinnena. Förnimmelsen av omvärlden är baserad på skillnader. Skillnader vi tar till oss genom våra sinnen. En t-shirt känns inte likadan som en flanellskjorta mot huden. Kattens spinnande skiljer sig från kylskåpets låga surrande. Choklad med 72 % kakaohalt smakar annorlunda mot en med 80 % kakao. Även små skillnader uppfattas.

Finns ingen skillnad att uppfatta, finns det inget för hjärnan att processa. Finns inga nya intryck att förnimma, är allt status quo, kan vårt avancerade kommunikationssystem inte arbeta. Placera en person i ett helt vitt rum, utan ljud och utan något som avviker från det vita. Det dröjer inte länge förrän hjärnan får stora problem. Saker som man i vanliga fall kan med automatik, avståndsbedömning, färguppfattning och läsförmåga, kan sluta fungera. Kolla gärna in filmklippet jag länkat nedan. Det är till ett känt experiment om vad som händer när hjärnan berövas på all stimulans.

När hjärnan saknar stimulans
För mig var det så under stor del av skoltiden. Jag hittade inget nytt att processa.

  • Föreställ dig att du tittar koncentrerat på en punkt på väggen
  • Titta så koncentrerat att allt runt omkring blir suddigt
  • Till sist blir även punkten du fokuserat på suddig
  • Att fokusera på inget blir suddigt

Som på lektionerna. Det gick nästan att höra hur hjärnan stängde ner. Det knastermullrade en stund. Sen blev det helt tyst. Surrandet från de elektriska signalerna i hjärnan hade slutat och jag gick in i ett tillstånd av tomhet. På ett sätt var det skönt när hjärnan släcktes ner. Tidsuppfattningen upphörde och skolan blev uthärdlig. Nackdelen var att det tog flera timmar att komma igång igen efter skoldagen. Lite som att få igång en projektor. Man trycker på startknappen men det dröjer för lampan måste värmas upp innan den börjar lysa.

Att stänga ner hjärnan är inget hälsosamt sätt att hantera situationen. En del särbegåvade barn väljer istället att själva skapa den stimulans hjärnan behöver. Dagdrömmande kan fungera till en viss gräns. Att starta bråk, med klasskamrater eller lärarna kan vara ett annat sätt att få något att hända. Det är mer hälsosamt, för att hjärnan får intryck att processa, men i längden inte särskilt konstruktivt det heller.

Vad händer med dig när du drabbas av understimulans? Är det främst i skolan det har hänt eller händer det i andra sammanhang också?

Vänligen
Vera

 

Länkar om vad som händer när människan berövas på stimulans

 

http://www.bbc.com/future/story/20140514-how-extreme-isolation-warps-minds

Boktips
Lars Olson och Anna Josephson (red) ”Hjärnan” 2012
Marylou Kelly Streznewski ”Gifted grownups, the mixed blessing of extraordinary potential” Kapitel två, s 25 – 34 ger bra och mer fördjupad information om hur den högintelligenta hjärnan funkar

Facebookmail
Facebookyoutubeinstagram

5 tips till dig som är särbegåvad och har det kämpigt

Men var är tipsen, verktygen och metoderna som jag deklarerat ska finnas i vloggen? Min tanke har varit att de ska komma lite allt efter som. När jag går in närmre på olika områden kommer du få mer konkreta verktyg för just de specifika områdena. För att du inte ska behöva vänta för länge på det utlovade, får du fem tips idag. Fem råd jag har burit med mig under de många stappliga åren.

Innan det är tipsdax, ska jag berätta om upplägget för vloggen. För det är både de praktiska tipsen och den sammansatta helheten av erfarenhet och kunskap du kan ha nytta av. Vloggen är indelad i fem olika områden.

Ryggsäcken
Oavsett var du går, springer eller står har du dig själv med. Som en ryggsäck. Det är viktigt att veta vad du har i ryggsäcken och de första avsnitten ägnas åt att titta på särbegåvningen, ifrån alla möjliga håll. Det är grundläggande att veta hur och varför du fungerar som du gör. När du har lyft upp och vridit och vänt på delarna i din packning är det lättare att packa ner dem på ett mer praktiskt och vandringsvänligt sätt. Det kan också visa sig ha legat tyngder du inte behöver gå och bära på längre. Du kan kasta bort dem och fortsätta lättare.

Under stjärnorna
Bara du vet vad du drömmer om och vad du värdesätter i livet. För att känna livsnöjdhet behöver vi kunna leva i samklang med våra värderingar. I några avsnitt tar jag upp hur du kan göra för att drömma helt fritt. Hur du kan göra för att ta reda på dina värderingar, inte bara de du vill ha och tror att du har, utan också de som ligger under ytan och påverkar dina livsval.

Runt lägerelden
Nödvändigt för mitt välmående har varit att hitta människor som jag kan ha ömsesidiga relationer med. Hitta de människor som kan utgöra min flock. Sen spelar det inte någon större roll om flocken består av 2 – 3 personer eller 20 – 30 personer. Det är igenkänningen och förståelsen i den andres ögon som är det viktiga. Jag har oftast föredragit att vara för mig själv, men jag har lärt mig om och upplevt betydelsen av relationer med andra särbegåvade. Fortfarande vill jag vara ensam mycket men numera söker jag upp lägerelden oftare.

Karta och kompass
För att få det liv du vill leva är det ett måste att förstå hur omvärlden fungerar. Det är i mötet med omvärlden jag har snubblat som mest. Jag har inte kunnat läsa av terrängen från den karta jag har haft. Eller om det bara är min kompass som är annorlunda kalibrerad än andra, men jag lär mig! Om du lär dig navigera i omvärlden får du större möjligt att leva i samklang med dina värderingar.

Vandringskängorna på
Livet kan inte levas endast i huvudet. Precis som kroppen och hjärnan behöver stimulans för att kunna fungera, behöver livet rörelse för att kunna levas. Sedan i vilken takt du går, på vilket sätt, i vilken riktning, det är ditt val. Det fina med livet är att snabbats, mest och längst inte vinner när det gäller livsnöjdhet. Du har alla upptänkliga valmöjligheter för hur du vill leva ditt liv. I denna del av vloggen kommer jag ge tips och också peppa dig att ta de där första stegen i den riktning du vill gå.

Ungefär så här är strukturen tänkt att vara. Redan efter att första avsnittet publicerades fick jag respons och frågor om områden jag från början inte hade tänkt på att ta upp. Fortsätter det så, vilket jag verkligen hoppas, kommer de olika delarna utvecklas.

5 tips till dig som har det kämpigt just nu
Här är det du får med dig på en gång i form av tips. Detta är råd jag burit med mig och som jag påminner mig själv om ofta.

  1. En dag i taget. Idag klarar du. Imorgon är en annan dag. Här brukar jag tänka att den strategin som funkat för så många alkoholister och narkomaner kan funka för mig också. Alltså som funkat för att de ska klara av att hålla sig nyktra. Idag klarar jag.
  2. Håll fast i det som lyser upp. Finns det något i ditt liv nu som du mår bättre av? Som ger stimulans? Eller som i varje fall distraherar så mycket att tiden går? Håll fast vid det. Om det är att spela CIV, gå långa promenader i skogen, eller titta på hela säsonger av tv-serier spelar ingen roll. Låt ljusglimtarna i ditt liv få lysa hur svagt de än lyser.
  3. En oro i taget. Har du mycket som oroar dig och som maler runt i huvudet på dig? Skriv ner det i punktform på ett papper. Inga utläggningar eller långt grubblande när du skriver. Bara korta ord i punktform. Lägg sedan undan pappret. Nu har ditt medvetande förstått att du vet allt du oroar dig för och behöver inte påminna dig hela, hela tiden. Nu finns möjlighet att ge dig själv andrum.
  4. Ta ETT minimalt steg. Kanske kan det lilla steget i förändring vara att lyssna på vloggen. Hålla fast vid det lilla hopp, det halmstrå, som min berättelse kan utgöra. Minimala steg kan se olika ut, men oavsett litenheten, innebär de förändring. Att inte ligga kvar i sängen på morgonen utan flytta dig till soffan och lägga dig där. Det är ett steg. Att öppna fönstret och andas utomhusluft är ett steg. Ta ett minimalt steg. Det räcker.
  5. Var snäll mot dig själv! Var mot dig själv som du skulle vara mot någon du tycker om. Var snäll.

Ta hand om dig. Vi ses!
Vera

I morgon är en annan dag….

Lappen på vårt kylskåp (om du nu kan läsa handstilen…)

Ett handskrivet schema för att träna sig att inte oroa sig

Facebookmail
Facebookyoutubeinstagram

IQ efter normalfördelningskurvan – reflektioner

När jag pratar om intelligens kommer jag då och då göra jämförelsen mellan de olika svansarna på kurvan och säga att det är lika långt från mitten av kurvan till båda ändarna. Exempelvis när det gäller skolsituationen. För är det rimligt att de som är lika ovanliga i förhållande till det stora flertalet, d.v.s. de som befinner sig lika långt från mitten på kurvan, att de i ena fallet, om du har en IQ på under 70, får gå i en skola med anpassad undervisning, medan du som har en IQ över 130 själv ska anpassa dig till en undervisning utformad att fungera för dem i mitten? De jämförelserna mellan svansarna på kurvan kommer jag återkomma till.

När man tar upp sådana exempel är min erfarenhet att det nästan alltid dyker upp kommentarer om att det inte kan vara lika långt från mitten till båda sidor. Att det måste skilja mycket mer mellan hur människor med en lindrig utvecklingsstörning (IQ 70) och en normalbegåvad (IQ 100) fungerar, än vad det skiljer på en normalbegåvad (IQ 100) och en särbegåvad (IQ 130). Och här kommer mina funderingar runt skillnader mellan olika IQ-nivåer.

Människans hjärna fungerar på ett mycket avancerat sätt nivå oavsett IQ
Först av allt vill jag bara påpeka hur fantastiskt välfungerande hjärnor vi människor har överlag. För att vi ska kunna fungera, känna, uppleva, tänka saker krävs avancerade processer i hjärnan. Skillnaderna i hur våra hjärnor fungerar är marginell. Även om den skillnaden kan upplevas som stor så är vi mest av allt lika varandra som art. Alla har alltså ett snillrikt hjärnsystem. Vill du veta mer rekommenderar jag boken Hjärnan*1. Den är lätt att ta till sig och intressant.

Så här tänker jag. Oavsett om du har en utvecklingsstörning eller är högintelligent har vi ungefär lika dana hjärnor till den största delen. Se den ljusgrå markeringen i bilden nedan. Det orange fältet symboliserar den marginella del av våra hjärnor som skiljer sig åt.

Normalfördelningskurva

För att tydliggöra de olika idéerna om hur det hänger ihop med skillnader och normalfördelning, utvidgar vi det orange fältet till att gälla hela bilden. Det blir lättare att se olikheterna. Kom ihåg att proportionerligt pratar vi fortfarande om en marginell skillnad.

Efter en viss nivå tar skillnaden slut
Jag har mötts av idén att efter en viss punkt uppåt tar skillnaderna i IQ-nivå slut. Förslagen har varit att efter IQ 130 fungerar allas hjärnor ungefär lika dant.

Normalfördelningskurvan med en extra kurva som går linjärt från IQ 70 till IQ 130 och sen planar ut.

En del menar att det är större skillnad ju längre ner du kommer i IQ-tal och att ju högre upp du kommer desto mindre skillnad blir det i varje steg.

Normalfördelningskurva med en extra kurva som går brant från IQ 70 upp till IQ 95 för att sedan långsamt plana ut

Och egentligen vet vi ju inte. Kan en kurva flyta lite hur som helst?

Normalfördelning med en extra kurva som böljar i vågor långsamt uppåt mot IQ 145

Det är reflektioner som ger ungefär samma slutsats. Att skillnaderna mellan normal och IQ 70 är mycket större än mellan normal och IQ 130.

Erfarenhet från arbete med särbegåvade barn
Bland många som jobbar med högintelligenta barn menar man att det är precis tvärt om. Ju högre upp du kommer på skalan desto mer skiljer det mellan steg och mellan individer. De flesta artiklar som tar upp om de barn som ligger långt, långt ut i svansen beskriver att ju längre ut du kommer desto större är skillnaden.

IQ exponentiell?
Jag tror att det skiljer mer ju högre upp i IQ du kommer. Detta tror jag av flera anledningar. Bland annat för att i stort sett allt jag läst av forskning gällande extremt högintelligenta barn säger så. De flesta artiklar som tar upp om de barn som ligger långt, långt ut i svansen beskriver att ju längre ut du kommer desto större är skillnaden. (De större skillnaderna mellan extremt högintelligenta barn skulle eventuellt kunna förklaras med det som kallas ”de små talens lag”. Det handlar om att en undersökning på en liten population alltid får mer extrema resultat än motsvarande undersökning i en stor population.)*2

Biologiska/fysiologiska skillnader
Det jag läst om utvecklingsstörning, vad det innebär och vad som är orsaken, så handlar det mycket om fysiologiska/biologiska skillnader i hjärnan och kroppen. Små skillnader som ändå spelar stor roll. Jag utgår från att det också finns sådana skillnader när det gäller högintelligenta människor. Att intelligens ligger i generna verkar de flesta forskare vara överens om (men beroende på vilken miljö du växer upp i har du olika möjlighet att använda dig fullt ut av din intelligens och träna den. Så självklart för mig är att miljön också spelar roll).

Säg att en högintelligent person har ett lite mer förfinat kommunikationssystem i hjärnan och kroppen. Exempelvis lite fler och kanske känsligare receptorer. Lite fler kopplingar i hjärnan. Det skulle kunna förklara snabbare uppfattningsförmåga, många av OE:s*3, den vidsträckta associationsförmågan etc. Visst är det väl så att ju fler komponenter du kan mixa med varandra desto fler olika kombinationer kan du skapa? Har då den särbegåvade individen något fler receptorer, fler kopplingar i hjärnan och så vidare, borde det väl leda till större olikheter? Och inte bara till större olikheter sinsemellan utan också till att summan blir större?

Kan det vara så att IQ-nivån är exponentiell? Alltså ju högre upp i uppmätt IQ – desto fler parametrar – ju fler parametrar du har som du kan använda och använder – desto större utväxling.

Normalfördelningskurva med en extra kurva som går exponentiellt från IQ 70 och uppåt

Som du märker är jag inte en matematiker men förhoppningsvis kan du förstå ungefär hur jag menar. I bästa fall läser du som kan mycket om hjärnan, kanske forskar du eller jobbar inom området, och kan dela med dig av bättre information. Kommentera gärna! Då kan jag lära mig mer och säkert fler med mig. Jag skulle också uppskatta om diskussioner om hur kurvorna kan se ut hålls till detta kommentarsfält.

Vänligen
Vera

 

Referenser
1 Lars Olson och Anna Josephson (red) ”Hjärnan” 2012
2 De små talens lag beskrivs bland annat i boken av Daniel Kahneman ”Tänka, snabbt och långsamt” 2013 (pocket på svenska). Se kapitel 10 som börjar på sidan 161 i den svenska pocketversionen.
*3 OE, over exitabilities, jag återkommer till vad det är i ett senare avsnitt.

 

Facebookmail
Facebookyoutubeinstagram

Särbegåvning – definitioner

Att veta vad särbegåvning är och hur hög intelligens fungerar är en förutsättning för att förstå dig själv.

Det finns olika definitioner och att de är olika beror till stor del på att de tagits fram i olika forskningsmiljöer och med olika syfte.

Första svenska definitionen
Den första svenska definitionen skapades på 90-talet av en psykolog och professor i didaktik på Jönköpings Högskola, Roland Persson. Om jag förstått det hela rätt var syftet att sätta ord på en grupp människor som ditintills varit tabu att prata om i forskningssammanhang i Sverige, det vill säga de personer som har mycket högre intelligens än genomsnittet. Definitionen skulle kunna användas för att förstå vilka barn inom förskola och skola som kunde tillhöra gruppen. Så här lyder Perssons definition:

”Den är särbegåvad som förvånar dig vid upprepade tillfälle med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet.” (Persson, 1997)*1

Definitionen fungerar bra, men inte på alla särbegåvade barn. Det finns de som är duktiga på att dölja sin intelligens, exempelvis genom att vara utåtagerande, eller genom att medvetet underprestera för att passa in, eller de vars funktionshinder döljer den höga intelligensen.

Tre-cirkel-definitionen
En definition som jag sett användas mycket på senare tid är, en som är utformad av tre cirklar. I skärningspunkten där alla cirklar möts finns de särbegåvade människorna. (Renzulli, 1990)*2

  • Cirkel 1: En förmåga mycket över medel (Above average ability)
    Abstraktion, minne, inlärning, effektivitet, verbalitet, logik, sinne för siffror
  • Cirkel 2: En stark inre motivation och uthållighet (Task Commitment)
    Intresse, beslutsamhet, nyfikenhet
  • Cirkel 3: En kreativ förmåga utöver det vanliga (Creativity)
    Flöde, originalitet, problemlösande, flexibelt tänkande

Tre cirklar som överlappar varandra i mitten. I det överlappande fältet står det Gifted.

 

Generell intelligens
När jag pratar om intelligens kommer jag utgå från det som kallas generell intelligens. Här ett citat från Linda Leopold

“Nu för tiden brukar intelligens ofta beskrivas enligt en hierarkisk modell där man tänker sig att g-faktorn tronar på toppen. Under den finns flera olika allmäna förmågor – som verbal, spatial och numerisk – vilka i sin tur är uppdelade i mer specifika färdigheter.” (L Leopold, 2013)*3

Det är alltså så att intelligens hänger ihop med resten av dig och vem du är. Den påverkar hur du tar in världen och processar den. Därför spelar din intelligens stor roll på livets alla områden.

Jag kan rekommendera Leopolds bok Smartast i världen och särskilt kapitlet som heter Vad är intelligens? Hon går kort igenom historien runt intelligensforskning, alternativa förklaringsmodeller och hur intelligens vanligtvis beskrivs.

IQ-nivå normalfördelad
Generell intelligens har starkt samband med IQ-nivå som den mäts i olika tester. Sett till hela befolkningen fördelar sig intelligensen enligt normalfördelningskurvan. Om vi hade tagit ut en perfekt normalfördelad grupp människor på 100 personer, hade deras intelligensnivå fördelat sig på följande sätt:

Normalfördelningskurva IQ-nivå

 

I Sverige testas intelligens av psykologer i test som heter WAIS och när det gäller barn WISC. Inom sjukvården används dessa tester bara som en del i diagnostisering av annat, ex för psykiatriska diagnoser. Likaså inom skolhälsovård.
Vill du ta reda på din intelligensnivå är det möjligt att göra ett övervakat test i Mensas regi. Ett sådant test är baserat på ravens matriser och är inte lika omfattande som de tester psykologerna gör. Det krävs att du är bra på testsituationer och kan hantera tidspress då testet är tidsbegränsat.

Oftast föredrar människor den förklaringsmodell som stämmer med sin egen syn på världen, så även jag. Därför har jag gjort urvalet ovan, och därför kommer jag framöver utgå från tankarna om generell intelligens och från att intelligens är normalfördelad.

Spelar det någon roll vilken definition man använder? Vilken definition eller beskrivning föredrar du? Vill du berätta varför så skriv gärna det också.

Vi ses!
Vera

 

Länkar till mer information om:

Förklaring till normalfördelningskurvan även kallad “The Bell Curve”
https://youtu.be/lwENcdZqJDc

Spearmans teori om generell intelligens
https://sv.wikipedia.org/wiki/Generell_intelligensfaktor

Vygotskys teori om dynamisk utvecklingspotential
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lev_Vygotskij

Gardners teori om multipla intelligenser
https://sv.wikipedia.org/wiki/Howard_Gardner

Renzullis tredelade modell som integrerar motivation, kreativitet och hög förmåga
http://gifted.uconn.edu/wpcontent/uploads/sites/961/2015/01/The_Three-Ring_Conception_of_Giftedness.pdf

Sternbergs modell som integrerar kreativitet, praktisk och analytisk förmåga samt vishet
https://sv.wikipedia.org/wiki/Framg%C3%A5ngsrik_intelligens

Professor Roland Persson, Högskolan i Jönköping, samlingssida med hans publikationer
https://ju.se/personinfo.html?id=463

Mensa IQ-test
https://www.mensa.se/bli-medlem/provtest-r1/

 

Referenser
1 Roland Persson (1997) ”Annorlundaland. Särbegåvningens psykologi”
2 Joseph Renzulli (1990). ”The three-ring conception of giftedness: a developmental model for creative productivity.” In R. J. Sternberg & J. E. Davidson (Eds.), Conceptions of giftedness (pp. 53-92). New York: Cambridge University Press.
3 Linda Leopold (2013) ”Smartast i världen, IQ-sällskapen från insidan”

Facebookmail
Facebookyoutubeinstagram

Särbegåvad? Nej tack! Inte mina barn

Första gången jag kom i kontakt med begreppet särbegåvad var jag strax över trettio. En av pedagogerna på förskolan uppmanade mig att kolla upp det där med intelligenta barn eftersom att mina barn, som hon uttryckte det, var lite speciella och inte som andra, och hon rekommenderade att de skulle börja skolan i förtid.

Jag googlade och letade fakta. Hittade vetenskapliga artiklar och dokument om hur skolor runt om i världen jobbar med Gifted Children. Jag läste artiklar som visade att högintelligenta människor ofta hamnar i ett eller annat utanförskap, mobbing, skolk, depression, svårt att få jobb, svårt att hitta vänner och så vidare. Forskningen poängterade hur viktigt det är för särbegåvade att i tidig ålder få den stimulans de behöver för att må bra.

Svensk forskning visade hur det är för särbegåvade att gå i skolan i ett jämställt skolsystem som det svenska, norska och danska. I det egalitära skolsystemet förväxlas ofta tanken om allas lika värde och rättigheter med övertygelsen om att alla ska vara likadana. I kombination med jantelagen blir resultatet ofta att de, som på ett eller annat sätt sticker ut, med tvång pressas in i normen. Och om de inte platsar i det normala, straffas de med uteslutning.

Det handlade ju om mig!
Kvällen och natten efter att jag läst om särbegåvning minns jag än. Trots rogivande andetag från mannen som sov bredvid mig kunde jag inte somna. Jag låg där på rygg och lät blicken följa springorna i det spontade taket. Sidorna jag läst på nätet visades i repris på de vitmålade brädorna. Inte ordagrant, men innehållet och vissa av formuleringarna. Helt nya och påträngande tankar om intelligens. När jag blundade för att slippa se allt jag läst, dök obehagliga minnesbilder från skoltiden upp och störde. Och jag glömde att det jag läst gällde barnen. För allt handlade ju om mig. Det handlade om mig.

Jag smög ur sängen och tassade ner för trappan. Kröp ihop i soffan under en filt och grät. Grät och loopade samma tankar om och om igen.
Om särbegåvning.
Om vikten av stimulans i tidig ålder.
Och om det välbekanta utanförskapet.

Det jag kom fram till under den natten (förutom att det är dumt att ligga på rygg och gråta för då får du kallsupar) var att särbegåvning är den genetiska nitlotten. I varje fall i Jantes Sverige. Den natten bestämde jag att mina barn skulle slippa ha det som jag haft det.

Då tänker kanske du att jag började jobba för att upplysa världen om hur särbegåvade fungerar, jobba för att skolan skulle kunna möta mina barn på den nivå de befann sig. Men nej. Den logiska slutsatsen av det jag läst om särbegåvades situation i Skandinavien var att för att ha en bra uppväxt här behöver du vara tillräckligt normal. Jag bestämde mig för att träna mina barn att bli normala!

Jag vet. Inte särskilt smart att tro att det går att ändra på människor. Hur kan man ens vilja ändra på sina barn? De är ju som de är. Så småningom insåg jag ju det också. Särbegåvning går inte att koppla bort. Finns det där, finns det där oavsett.

Är detta första gången du hör begreppet särbegåvad? Eller när hörde du det först? Vad tänkte du då?

Vi ses!
Vera

 

Länkar:
Här finns länkar till webbplatser som beskriver vad särbegåvning är. De är framför allt fokuserade på barn som är särbegåvade.

Begåvade barn
http://www.begavadebarn.nu/

GCP Mensa Sverige
https://www.mensa.se/gcp/

Länkar till artiklar/informationsmaterial
Socialmedicinsk tidskrift nr 2 2014 ”Se mig som jag är också! Om särbegåvades utsatthet”
http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/issue/view/91

Roland S Persson, ”Särbegåvade barn och ungdomar är en utmaning för svenska psykologer: En kort översikt”
http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:343651/FULLTEXT01.pdf

Facebookmail
Facebookyoutubeinstagram

Varför jag har vloggen För intelligent?

Om du möter mig på stan lägger du antagligen inte märke till mig. Jag är en i mängden. En av nio miljoner svenskar. En av fem miljarder på Tellus. Lika vanlig och oansenlig som de flesta. Lika särskild och speciell som de flesta. Jag lever mitt liv långt bort från strålkastarljusen, i utkanten. Precis som de flesta av oss gör.

Numera trivs jag med mitt liv i skymundan, men resan hit har varit krokig. Som för många. Skälen till att min resa varit så skakig skiljer sig däremot från de flestas.

Jag heter Vera Varg. Välkommen till vloggen För intelligent?

Väldigt få tror att ens egna intelligens kan vara krokbenet man snubblar över gång på gång. Kanske när det handlar om att man har långsammare inlärningstakt än andra och svårare att greppa abstrakta saker. Men att det kan vara ett hinder att ha ovanligt lätt att lära och sen minnas det för livet, vem kan föreställa sig det?

Många högt intelligenta människor har på ett självklart sätt använt sig av sin begåvning från start och skaffat sig det liv de önskat. Men det är inte till dem jag vänder mig nu, utan till dig som snubblar fram. Kanske kan mina inlägg i vloggen ge dig hopp om att livet som högintelligent kan bli riktigt bra. Oavsett hur knöligt det var bäddat från början.

Dela min samlade erfarenhet och kunskap
Jag har startat vloggen med syftet att de erfarenheter och den kunskap jag samlat på mig, ska vara till nytta för dig. Mitt engagemang är grundat på att jag sett så många människor, framför allt unga människor, må dåligt och där huvudkomponenten verkar vara en hög intelligens som krockar med omgivningen. Jag har också sett hur en del av de högintelligenta barnen och ungdomarna blommat upp och börjat må bra. Detta för att de kommit till en ny omgivning som funkar bättre för dem.

Hög intelligens – en tillgång eller en börda?
Det mest frustrerande, det är att ungdomarna inte mår dåligt för att de är sjuka, utan på grund av något som skulle kunna vara den roligaste av gåvor i rätt miljö. Gåvan av att ha en intelligens högt över det normala.

Har du haft tur som särbegåvad (jag kommer att växla mellan orden särbegåvad och högintelligent då jag ser det som samma sak) har du växt upp i en omgivning du kunnat fungera väl i. Kanske har vissa anpassningar gjorts i skolan för att du skulle få möjlighet att lära dig på din nivå? Kanske har du haft vänner och familj som också är särbegåvade? Då har sannolikt din höga intelligens känts som en välkommen gåva eller som något helt naturligt.

För dig som inte haft den turen under uppväxten kan den höga intelligensen ha känts mer som en börda; syran som fräter på självkänslan, taggtråden som gör gemenskap omöjlig, eller kanske bara glasögonen som gör att du ser klarare än andra gör. Ser klart hur meningslöst och banalt allt är.

Hitta sätt att leva ett gott liv som särbegåvad
Oavsett om du haft tur eller inte under uppväxten, kommer du förr eller senare att leva i en omgivning som inte är anpassad efter särbegåvade människor. På olika utbildningar, på jobb, i föreningsliv och sällskapsliv kommer du vara annorlunda jämfört med de flesta. Då är det upp till dig att skapa den miljö du behöver. Lära dig hantera omgivningen så att du kan leva det liv du vill leva. Jag är övertygad om att det är möjligt att göra. Du kan göra det.

I denna vlogg kommer jag dela med mig av vad forskning inom relevanta områden säger och du kommer få tips som har funkat för mig.

Vad jag hoppas på allra mest, är att du som lyssnar eller läser kommer vilja dela med dig av dina erfarenheter. För är det något jag lärt mig under åren, är det vilken nytta jag har av att få ta del av andras erfarenhet. I synnerhet från dem som ser saker från ett helt annat perspektiv än jag gör. Så ge dina erfarenheter till andra! Och lyssna i din tur.

Om du snubblar på din höga intelligens, är det några särskilda områden du snubblar på extra? Vad skulle du vilja att jag tar upp i vloggen?
Skriv i kommentarsfältet nedan.

Vi ses!
Vera

Facebookmail
Facebookyoutubeinstagram